Historien om Rikardo.
Jag hade läst mkt om rasen Criollo och var mkt intresserad av dom.
En dag hittade jag en annons på en och de var förstås Rikardo.

Vi åkte på vinst och förlust ända ner till Helsingborg och hämtade honom. När vi kom in i stallet stod där en super vacker skäck, som såg skräck slagen ut när han såg att de kom in folk i stallet. Jag gick in i boxen till honom och han fullkomligt tryckte sig upp i väggen och fnös. Han var livrädd för människor . Helst av allt hade han gärna gått genom jorden och försvunnit. Men vi tog ut honom och han smög som en tiger försiktigt in i transporten och fnös men stod som ett ljus hela vägen hem. Vad man en bad han om så ställde han alltid upp utan bråk.

Veckorna gick och vi hade börjat rida och de visade sig att Rikardo var rätt välutbildad. Neckrein stoppade osv. Han var en fantastisk häst som alltid satte hovarna på rätt plats. Men han var och förblev en enmans häst. Ofta undrade vi vad dom hade gjort med honom i hans hemland.

Rikardo var en av de hästar som blev utvald att vara med Hos Monty Roberts Clinic i Lidköping 200*. Monty gjorde sin Join Up och visade upp Rikardo för publiken. Rikardo tog allas hjärta med storm och jag har fått många mail och kommentarer att de är en häst dom aldrig glömmer. Han är ju så vacker!! Men man undrar vad den stackarn har varit utsatt för.

Rikardo trivdes bäst med flocken i hagen och de sista 1,5 året så var han lekpappa åt vära unghästar. Nu har vi låtit Rikardo få somna in i lugn och ro här hemma och han behöver aldrig mer oroa sig för vad människan ska ta sig till. Han somnade Fridfullt in i mitt knä och han kommer alltid alltid vara min favorit häst som har ett stor plats i mitt hjärta.